Jesus lämnade platsen och drog sig undan till området kring Tyrus och Sidon. Då kom en kanaaneisk kvinna från dessa trakter och ropade:”Herre, Davids Son, förbarma dig över mig! Min dotter är svårt besatt.” Men han svarade henne inte med ett ord. Hans lärjungar gick då fram och bad honom:”Skicka i väg henne! Hon följer ju efter oss och ropar.” Han svarade:”Jag är sänd endast till de förlorade fåren av Israels hus.” Men hon kom och föll ner för honom och sade:”Herre, hjälp mig!” Han svarade:”Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna.” Hon sade:”Jo, Herre, också hundarna äter smulorna som faller från deras herrars bord.” Då svarade Jesus henne:”Kvinna, din tro är stor. Det skall bli som du vill.”Och från det ögonblicket var hennes dotter botad.
(Matt 15:21-28)
Martin Luther kommenterar:
“Tron är sådan beskaffad att den blott håller fast vid ordet, stänger ögonen, öronen och allt och vill inte veta annat än att Kristus är Frälsaren. Dessa ord innesluter den sig i och låter inte dem tas ifrån sig – före det måste himmel och jord gå upp i varandra.”
(Ur en predikan hållen 25 februari 1526; WA 20, 281-282. Övers. gjord vid Institutet för biblisk-luthersk filologi)
