Så låt oss följa Gud överallt och inte säga emot i något; även
om det som sägs verkar vara i konflikt med våra tankar och synorgan ska hans
ord dominera över tankar och syn.
Låt oss göra så också vid mysterierna och inte bara blicka
på det som är framlagt utan (även) hålla fast vid hans ord. För hans ord är
osvikligt, men vår förnimmelse lättlurad. Hans ord har aldrig tagit miste, men
vår förnimmelse felar i det mesta. Då nu ordet säger: ”Detta är min kropp”, låt
oss både följa och lita på det och se kroppen med sinnets ögon. För Kristus
överlämnade inte till oss något förnimbart. Han överlämnade visserligen allt i
det förnimbara, men för sinnet. På samma sätt kommer också i dopet vattnets
gåva genom en förnimbar sak, men det som åstadkoms tillhör sinnet: födelsen och
pånyttfödelsen.
(Johannes Chrysostomos, In
Matthaeum homiliae, 82,4 enligt utgåvan F. Field, S. Joannis Chrysostomi
homiliae in Matthaeum, 2, 1839, s. 468. Översättningen gjordes vid Institutet för biblisk-luthersk filologi.)
Citatet är taget ur en predikan över Matt 26:26-28:
“Medan de åt tog Jesus ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: ‘Tag och ät. Detta är min kropp.’ Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem och sade: ‘Drick alla av den. Ty detta är mitt blod, förbundsblodet, som är utgjutet för många till syndernas förlåtelse’.”
Här är den grekiska texten som är översatt (ur Migne, Patrologia Graeca, 58, 743):
Πειθώμεθα τοίνυν πανταχοῦ τῷ Θεῷ, καὶ μηδὲν ἀντιλέγωμεν, κἂν ἐναντίον εἶναι δοκῇ τοῖς ἡμετέροις λογισμοῖς καὶ ταῖς ὄψεσι τὸ λεγόμενον· ἀλλ’ ἔστω καὶ λογισμῶν καὶ ὄψεως κυριώτερος αὐτοῦ ὁ λόγος.
Οὕτω καὶ ἐπὶ τῶν μυστηρίων ποιῶμεν, οὐ τοῖς κειμένοις μόνον ἐμβλέποντες. ἀλλὰ τὰ ῥήματα αὐτοῦ κατέχοντες. Ὁ μὲν γὰρ λόγος αὐτοῦ ἀπαραλόγιστος· ἡ δὲ αἴσθησις ἡμῶν εὐεξαπάτητος. Οὗτος οὐδέποτε διέπεσεν· αὕτη δὲ τὰ πλείονα σφάλλεται. Ἐπεὶ οὖν ὁ λόγος φησὶ, Τοῦτό ἐστι τὸ σῶμά μου, καὶ πειθώμεθα καὶ πιστεύωμεν, καὶ νοητοῖς αὐτὸ βλέπωμεν ὀφθαλμοῖς. Οὐδὲν γὰρ αἰσθητὸν παρέδωκεν ἡμῖν ὁ Χριστός·
ἀλλ’ ἐν αἰσθητοῖς μὲν πράγμασι. πάντα δὲ νοητά. Οὕτω καὶ ἐν τῷ βαπτίσματι, δι’ αἰσθητοῦ μὲν πράγματος γίνεται τοῦ ὕδατος τὸ δῶρον, νοητὸν δὲ τὸ ἀποτελούμενον, ἡ γέννησις καὶ ἡ ἀνακαίνισις.Det är det grekiska ordet οὖν (satt med fet stil i grekiskan ovan) som översatts med adverbet “nu”. Det är en konklusiv partikel (Blomqvist – Jastrup, Grekisk/graesk grammatik, § 300,5: “kan provisoriskt återges med alltså“).
Ett mycket fint ställe som berör konsekrationen. Chrysostomos avser inte de ord Jesus sade enligt Matt. 26:26, utan instiftelseorden som sägs i mässan, av prästen på Kristi uppdrag, det som händer här hos oss, jfr prepositionen “nu”.